text av: Lena Grönlund Myrberg, Antikvarie, Falu Gruva

Westmans lave eller Adelswärds gruvtorn

När Kopparverket vid sekelskiftet 1900 var inne i en omstruktureringsfas beslutade man att göra ett (sista?) försök att hitta brytvärd malm i det Adelswärdska schaktet. Kring schaktet installeras de funktioner som behövs för uppfordring och pumpning. Av ett samtida foto kan man utläsa att dessa byggnader är prydliga, men ganska traditionella till sin utformning. Däremot är den nya laven högst ovanlig. Denna gång är det inte Kopparverkets egen byggmästare som får rita och konstruera laven utan man anlitar en arkitekt till denna viktiga byggnad. Det är en av dåtidens mest kända namn: Carl Westman. Baron Theodor Adelswärd hade anlitat Westman för att rita både småhus, ett badhus, ett hus för IOGT, en kassörsvilla, ett bokbinderi och en pappershandel i Åtvidabergstrakten. Att en industribyggnad som en gruvlave inkluderades i beställningen visar att industribyggnadernas status är hög men också att det är själva laven som är husgruppens prestigebyggnad.

Westmans laves placering känns ovanlig då den är placerad mot en bergvägg så att dess södra del är placerad på stöttor medan den bakre nederdelen är fäst vid bergväggen. Lavens grundkonstruktion är en traditionell stolpverkskonstruktion sammanfogad med horisontella band. Dessa stöttas med kryss. På taket finns de två linhjul. Laven har två rader fönster med vita omfattningar på tre av sidorna. Nedanför söderfasadens fönster finns en dörröppning.

Laven över Adelswärdska schaktet. Foto Johan E Thorin

Hela lavens utformning visar på ett fantastiskt hantverk och omsorg om detaljerna. Det som man förvånas över då man ser laven är att den är spånklädd. Något som är unikt för gruvlavar. Varje spån är lite avrundade och blir tunnare i överdelen som ger ett mjukt intryck, som fiskfjäll. Tornet har en utkragning längst ner och smalnar något uppåt.  På taket har varje hörn en spånklädd fial, ett miniatyrtorn, med plåttak. På två av sidorna är tornen förenade med en låg trävägg som inte är spånklädd. Ursprungligen fanns ytterligare en trävägg av samma typ.

Foto: Karin Johansson, Akroplanet

Samtliga sex fönster är spröjsade med två lufter i varje. De är placerade lodrätt ovanför varandra på tre av fasaderna. De övre fönstren är något större: varje luft är indelad i 14 rutor. I de undre fönstren är det tio rutor per luft. Fönstren har en kraftig mittpost. Då laven lutar men fönstren sitter lodrätt har den övre delen byggts som ett mindre burspråk, även denna utbyggnad är spåntäckt. Endast det undre fönstret har en kraftig påbyggnad på kamunderstycket som vilar på tre kraftigt dimensionerade konsoler. Fönstren har varit vitmålade. På södersidan av laven finns också en dörröppning under fönstren men lite asymmetriskt placerad åt höger. Något dörrblad finns inte men öppningen har en omfattning som även den varit vitmålad.

Westman var som arkitekt inspirerad av naturen och han kände nog sig hemma i den nationalromantiska stilen som var aktuell vid sekelskiftet 1900. Det ovanliga formspråket med en spånklädd gruvlave kan vara hämtat från klockstaplar eller kanske kan amerikanska väderkvarnar, tillverkade av spån i rödcederträ, ha varit en inspirationskälla. Vi vet att Carl Westman och hans hustru Elin Andersson reste till Amerika 1893 och att de bodde där i några år.

Westmans lave över Adelswärdska schaktet är en så unik lave – en av Sveriges främsta – att det vore högst beklagligt om man inte finner medel till upprustning. Ett första steg vore att ansöka om att båda lavarna vid Bersbo byggnadsminnesförklaras.